Kovac och Leinar glider ifrån mig.
TVÅ knytnävsslag i magen på raken.
Jag är tämligen tagen nu.
Först läser jag att min största idol på den europeiska fotbollsscenen trappar ner.
Sen läser jag att min största förebild på den bohuslänska fotbollsscenen vecklar ihop hakan och drar.
Jag har skrivit om både EM;s elegante dirigent och Hakvärldens mästerlige majestät åtskilliga gånger.
Ni vet vad dessa båda betytt för mig.
Och betyder.
De har inte dött.
De har inte ens lagt av med fotbollen.
Men de har tagit ett steg bort från mig.
Fast så gjorde ju jag mot andersellerkim igår också, för den delen.
Man får ge och ta, bara att acceptera.
Göteborgs nya arena kan kallt räkna med några extrabesök av mig närmsta åren.
Nico med familj - David med flickvän
Ahoj Kapitanie! Tur att den fagre Leinars haka inte byter sin ägare ;)
Den sitter nog där den ska till döden skiljer dem åt. :)
